Teksti on lainaus listalta, jonka haikumuotoon kirjoitettujen virheviestien uskoteltiin varhaisessa internet-folkloressa olevan peräisin Windows-käyttöjärjestelmän japaninkielisestä käännöksestä. Näen tekstin lausumana ihmiskunnan valheellisesta uskosta omaan ylivertaisuuteensa.

“Haluaisimme kannatella koko taivasta” on ns. hidasta taidetta, jonka toinen osa paljastetaan myöhempänä ajankohtana. Vannon että teos on kuitenkin jo paketin sisällä, eikä esimerkiksi odottamassa valmistumistaan työhuoneeni nurkassa.

Texten är ett citat från en lista vars haiku-liknande felmeddelanden i tidig internetfolklore troddes ha sitt ursprung i den japanska översättningen av operativsystemet Windows. Jag ser texten som ett uttalande om mänsklighetens falska tro på sin egen överlägsenhet.

”Vi skulle vilja stödja hela himlen” är en så kallad långsam konst, vars andra del kommer att avslöjas vid ett senare tillfälle. Jag svär att verket redan finns i paketet, och inte till exempel väntar på färdigställandet i hörnet av mitt kontor.

The text is a quote from a list whose haiku-style error messages were believed in early internet folklore to have originated from the Japanese translation of the Windows operating system. I see the text as a statement about humanity's false belief in its own superiority.

“We would like to support the whole sky” is a so-called slow art, the second part of which will be revealed at a later date. I swear that the work is already inside the package, and not, for example, waiting for completion in the corner of my office.

Teksti on lainaus listalta, jonka haikumuotoon kirjoitettujen virheviestien uskoteltiin varhaisessa internet-folkloressa olevan peräisin Windows-käyttöjärjestelmän japaninkielisestä käännöksestä.

Näen tekstin merkityksen niin, että jokainen asia jota ei aktiivisesti suojella on altis tuhoutumiselle. Sitä ajatellessani mieleni täyttävät paitsi kuvat Ukrainan sodasta ja Gazan kansanmurhasta, myös omat muistot kariutuneista ihmissuhteista.

Texten är ett citat från en lista vars haiku-liknande felmeddelanden i tidig internetfolklore troddes ha sitt ursprung i den japanska översättningen av operativsystemet Windows.

Jag ser textens innebörd som att allt som inte aktivt skyddas är sårbart för förstörelse. När jag tänker på det fylls mitt sinne inte bara av bilder från kriget i Ukraina och folkmordet i Gaza, utan också av mina egna minnen av trasiga relationer.

The text is a quote from a list whose haiku-style error messages were believed in early internet folklore to have originated from the Japanese translation of the Windows operating system. I see the meaning of the text as meaning that anything that is not actively protected is vulnerable to destruction.

When I think about it, my mind is filled not only with images of the war in Ukraine and the genocide in Gaza, but also with my own memories of broken relationships.

Renée Nicole Macklin Goodin viimeiset sanat olivat “That's fine dude, I'm not mad at you”. Good kuoli ICE-agentin ampumana Minneapolisissa 7. Tammikuuta 2026. Goodin surma on osa surullista autoritäärisen vallankäytön jatkumoa Yhdysvaltojen historiassa. Ihmettelin, miksi Goodin viimeiset sanat eivät olleet jokaisen tapahtumista kirjoitetun uutisjutun otsikko ja päätin maalata ne tauluuni suurin kirjaimin.

Renée Nicole Macklin Goods sista ord var "That's fine dude, I'm not mad at you." Good sköts och dödades av en ICE-agent i Minneapolis den 7 januari 2026. Goods död är en del av en sorglig period av auktoritärt styre i amerikansk historia. Jag undrade varför Goods sista ord inte var rubriken i varje nyhetsartikel om händelserna, och bestämde mig för att måla dem på min duk med stora bokstäver.

Renée Nicole Macklin Good's last words were "That's fine dude, I'm not mad at you." Good was shot and killed by an ICE agent in Minneapolis on January 7, 2026. Good's killing is part of a sad continuum of authoritarian rule in American history. I wondered why Good's last words weren't the headline of every news story about the events, and I decided to paint them on my canvas in large letters.

Kortisoli / Gaba / Dopamiini

Kortisol / Gaba / Dopamin

Cortisol / Gaba / Dopamine

Mitä enemmän luen hormoneista ja välittäjäaineista, sitä epävarmemmaksi tulen siitä, kuka täällä oikein tekee päätöksiä. Luulen ajattelevani itse, mutta samaan aikaan joukko näkymättömiä kemiallisia neuvonantajia säätää kulisseissa mielialaa, haluja ja reaktioitani.

Ju mer jag läser om hormoner och signalsubstanser, desto mer osäker blir jag på vem som egentligen fattar besluten här. Jag tror att jag tänker själv, men samtidigt justerar ett gäng osynliga kemiska rådgivare mitt humör, mina önskningar och reaktioner bakom kulisserna.

Stress hormone Cortisol sharpens the senses and mobilises energy before the threat is even certain. Neurotransmitter GABA quiets the overstimulated nervous system and tells the body that the danger has passed. Neurotransmitter dopamine doesn't reward achievement but keeps us moving toward the next thing.

Stressihormoni kortisoli terävöittää aistit ja mobilisoi energian ennen kuin uhka on edes varma. GABA vaimentaa hermoston ylivirittyneisyyttä ja kertoo keholle, että vaara on ohi. Välittäjäaine dopamiini ei palkitse saavuttamisesta vaan pitää meidät liikkeessä kohti seuraavaa.

Stresshormonet kortisol skärper sinnena och mobiliserar energi innan hotet ens är säkert. GABA dämpar överexciteringen av nervsystemet och talar om för kroppen att faran är över. Signalsubstansen dopamin belönar inte prestation, utan håller oss i rörelse mot nästa sak.

Stress hormone Cortisol sharpens the senses and mobilises energy before the threat is even certain. Neurotransmitter GABA quiets the overstimulated nervous system and tells the body that the danger has passed. Neurotransmitter dopamine doesn't reward achievement but keeps us moving toward the next thing.

“Tavallaan, mutta puhutaan vaan”. Puhelun aloitukseksi tarkoitettu huoleton kysymys paljastaa usein enemmän soittajasta kuin vastaanottajasta. Sävyssä on jotakin, joka vihjaa, että pahassa paikassa on sittenkin soittaja itse. Tämän aavistaa jo taustahälystä: usein se on iltapäivän ruuhkan hermostunutta kakofoniaa tai kultaisen häkkinsä vangiksi jääneen huvilanomistajan hiljaista vaikerrusta, ei koskaan lapsen naurua tai kassakoneen kevyttä kilinää.

”På sätt och vis, men låt oss bara prata.” En sorglös fråga som är avsedd att starta ett samtal avslöjar ofta mer om den som ringer än om mottagaren. Det finns något i tonen som antyder att den som ringer trots allt har det dåligt. Man kan redan ana detta i bakgrundsljudet: ofta är det den nervösa kakofonin under eftermiddagsrusningen eller det tysta stönandet från en villaägare instängd i sin gyllene bur, aldrig ett barns skratt eller det mjuka klirret från en kassa.

“Kind of yeah, but let’s talk.” A carefree question meant to start a call often reveals more about the caller than the recipient. There’s something in the tone that suggests that the caller is in a bad place after all. You can already sense this from the background noise: often it’s the nervous cacophony of the afternoon rush hour or the quiet moaning of a villa owner trapped in his golden cage, never the laughter of a child or the soft clink of a cash register.

Kolmikielisyys on siemen joka uskoakseni hieman hämmentävän alun vastapainoksi antaa eväät huikealle kosmopoliittiselle tulevaisuudelle. Ystäväperheen lapsen suusta kuultua.

Trespråkighet är ett frö som, tror jag, motverkar en något förvirrande början och lägger grunden för en fantastisk kosmopolitisk framtid. Överhört från ett barn i en trilingual familj.

Trilingualism is a seed that, I believe, counterbalances a somewhat confusing beginning and provides the basis for a stunning cosmopolitan future. Overheard from a child in a trilingual family.

"...tärkeämpää on ymmärtää.”  – ei ehkä sittenkään Albert Einstein.

Tietäminen on itsevarmuutta ja sosiaalista valuuttaa. Ymmärtäminen on hitaampaa ja vaatii epävarmuuden sietämistä, kontekstin hahmottamista ja joskus myös omien käsitysten purkamista. Epäilijä näyttäytyy tietäjän vieressä ilonpilaajana ja edistyksen jarruna. Ymmärryksen tilaan pääseminen vaatii kärsivällisyyttä ja resursseja, joita meillä ei aina ole. Ehkä siksi teemme myös joskus tyhmiä päätöksiä.  

Einsteinin nimiin on laitettu kaikenlaista, milloin minkäkin ajatuksen painoarvon kasvattamiseksi, ja niin on tälläkin kertaa. Kyseinen lause on kuitenkin fiktiivinen repliikki, kirjoitettu häntä esittävän näyttelijän suuhun tv-ohjelmaa varten.

“…Poängen är att förstå.” – kanske ändå inte Albert Einstein.

Att veta är självförtroende och social valuta. Att förstå är långsammare och kräver att man tolererar osäkerhet, förstår sammanhanget och ibland också dekonstruerar sina egna uppfattningar. En skeptiker framstår bredvid en vetande som en förstörare och en broms på framstegen. Att nå ett tillstånd av förståelse kräver tålamod och resurser som vi inte alltid har. Kanske är det därför vi ibland fattar dumma beslut.

Einsteins namn har använts på alla möjliga sätt för att öka vikten av vilken idé som helst, och så är fallet även den här gången. Meningen i fråga är dock en fiktiv rad, skriven i munnen på skådespelaren som spelar honom i en tv-serie.

“…The point is to understand.” – perhaps not Albert Einstein after all.

Knowing is self-confidence and social currency. Understanding is slower and requires tolerating uncertainty, understanding the context, and sometimes also deconstructing one's own perceptions. A skeptic appears next to a knower as a spoilsport and a brake on progress. Reaching a state of understanding requires patience and resources that we do not always have. Perhaps that is why we sometimes make stupid decisions.

Einstein's name has been used in all sorts of ways to increase the weight of any idea, and this is the case this time too. However, the sentence in question is a fictional line, written into the mouth of the actor playing him for a TV show.

Karismaattisen megafaunan harha on ilmiö, jossa eläinten suojeluun liittyvässä kuvastossa korostuvat suuret ja viehättävät lajit muiden vähintään yhtä uhanalaisten kustannuksella. Inhimillinen empatia on alkanut valua myös kohti omia luomuksiamme; nostamme Alepa-robotin hangesta ja kiitämme ChatGPT:tä lasagne-reseptistä. Syökö se tyhjäksi rajalliset reservimme? Sarjassa uhanalaiset hyönteiset ovat kukin kehittäneet itselleen oman selviytymisstrategian.

Den karismatiska megafauna-villfarelsen är ett fenomen där djurskyddsbilder betonar stora och attraktiva arter på bekostnad av andra som är minst lika hotade. Mänsklig empati har också börjat flöda mot våra egna skapelser; vi plockar upp Alepa-roboten från snön och tackar ChatGPT för lasagnereceptet. Kommer det att tära på våra begränsade reserver? I serien har de hotade insekterna var och en utvecklat sin egen överlevnadsstrategi.

The charismatic megafauna delusion is a phenomenon in which animal conservation imagery emphasizes large and attractive species at the expense of others that are at least as endangered. Human empathy has also begun to flow towards our own creations; we pick up the Alepa robot from the snow and thank ChatGPT for the lasagna recipe. Will it eat away at our limited reserves? In the series, the endangered insects have each developed their own survival strategy.